Saturday, October 22, 2011

Century #10 (166 km)

Höstlov! Och vad passar väl bättre än att ge sig ut på långrunda då? Dagen före var jag verkligen inte laddad, precis som inför förra Centuryn. Prognoserna såg lovande ut och på pappret borde det bli en bra runda.

Efter att barnen var lämnade vid dagmamma/dagklubb cyklade jag hem och gjorde de sista förberedelserna och vid 09:45-tiden rullade jag iväg. Temperaturen pendlade runt +3-6°C under hela rundan vilket var helt okej tack vare att solen var fram nästan hela tiden.

I Nykarleby stannade jag för den första fikapausen. Triangelsmörgås, smoothie och två chokladbollar senare var jag redo för fortsättningen. Jag hade gjort upp en rutt som bestod av en stor åtta men då jag cyklat genom (Nykarleby) Forsby så beslöt jag mig för att ändra riktning på den nedre cirkeln i åttan. Istället för att cykla mot Jeppo så tog jag riksåttan mot Oravais.

Jag trivdes riktigt bra på riksåttan. Väldigt få hade bytt till vinterdäck så ljudnivån var någorlunda okej och jag hade lite medvind i ryggen snett bakifrån.

Framme i Oravais funderade jag på om det var lunchdax men sist var jag ju så besviken på ABC-maten så jag cyklade vidare. Sen såg jag att st1 hade en Sibylla-skylt och under Åbo-rundan tyckte jag ju Sibylla var precis hur gott som helst men det var så mycket bilar utanför (lunchtid) så jag struntade i det stället också. Jag hade siktet inställt på en pizzeria i Alahärmä men hur långt det riktigt var dit var jag inte säker på.

Precis som förra rundan så svängde jag av mot Kimo och Komossa men istället för att svänga österut in på en grusväg svängde jag denna gång söderut och fick fortsätta att cykla på asfalt.

Och det är är minsann en väg jag kan rekommendera! Riktigt mysig var den! Lagom backig, lagom kurvig, lagom mycket sjöar, lagom fina hus, lagom mycket medvind (kanske inte alltid), lagom mycket sol (kanske inte alltid), lagom långhåriga kor, lagom mycket trafik (en bil om jag minns rätt) och mycket mera lagom.

Den här sträckan njöt jag verkligen av! Vilken tur jag hade med vädret alltså! I och för sig hade jag ju redan för flera dagar sett att de mitt i allt grått väder ritat in en sol på fredag men det blev bättre än jag vågat hoppas på.

Dessutom fanns det ett häftigt ställe längs vägen med namnet Tålamods. Vid Tålamods skola hade de en container för metallskrot och jo, den användes tydligen friskt!

Sen kom man bokstavligt talat plötsligt ut på vägen som går mellan Vörå och Ylihärmä. Jag svängde österut mot Ylihärmä och njöt av ett antal sekundmeter i ryggen. Dock visste jag ju att varenda medvindskilometer österut skulle bli motvindskilometrar västerut sen senare på dagen...

Hela rundan hörd jag på P3 som jag spelat in dagen innan och till min stora glädje fanns en inspelning av The Arks sista spelning som hölls vid Gröna Lund med. Något genuint fan är jag väl inte men visst har de massor av bra låtar. En liten lustig detalj var att mot slutet av konserten när de presenterade bandmedlemmarna så sa de till sist "Ola Fucking Salo" och publikjublet var enormt. PRECIS just då (vi snackar sekunder) så cyklade jag förbi en skylt mot "SALOMAA". Så om ni undrar vad Ola Salo ska göra nu så är ett hett tips att han flyttar till Saloland och lever det goda livet.

Ylihärmä passerades, Powerpark likaså och sen såg jag Alahärmäs kyrktorn men med en fet å emellan (den man kör över när man kör in till Powerpark. En snabb till på GPS:en hittade inga broar på många kilometer så det var bara att cykla tillbaka till en bro jag passerat för ett tag sedan. Sen var det pizzadax!

Hastigt och lustigt slängde jag i mig en stooor pizza (jag ville hinna hem till kvällsmaten...) och hoppade upp på hojen igen. Första kilometern kändes väl lite sådär med massor med pizza i magen men sen gav det med sig. Nu skulle här cyklas! Men det var nu medvinden skulle betalas tillbaka... Öppna åkrar kantade vägen och det gick tröööögt men jag lyckades hålla ungefär 25 km/h som jag hade satt som mål för att hinna hem i tid.

Jeppo passerades och jag kom tillbaka ut till riksåttan och svängde norrut, bort från motvinden. Nu var det sidovind och det gick bra att hålla 30 km/h.

Tog asfaltvägen genom Lövö och kom ut till Bennäsvägen. Solen var ännu uppe men inte så speciellt länge till. Vid nästa Century kommer ju dessutom klockan att ha blivit omställd så då kommer nog cykellamporna att bli viktiga igen.

Sist och slutligen kom jag hem ungefär en halvtimme tidigare än jag trodde då jag startade efter pizzamumsandet. Medelhastigheten blev 26,5 km/h.

Bara två långrundor kvar nu så har jag klarat min 2011 Century-A-Month utmaning!

Vecka 78: 82,1 kg

Veckovägningen utförd och lyckligtvis var förra veckan bara en utsvävning. Men, nu ska jag skriva ett inlägg från månadens Centurycykling!

Wednesday, October 19, 2011

Vecka 77: 83,0 kg

Okej nu börjar jag sätta seriös press på mig själv. Fem veckor har gått, nio veckor kvar, och jag ligger på +2,0 kg! -7 kg på 9 veckor? Det här börjar bli en knepig ekvation.

Veckans bild är också från London, jag var seriöst imponerad av alla pendlare som kryssade mellan filerna. Det verkar finns rätt dåligt med cykelvägar (åtminstone vad jag såg) men lyckligtvis verkar det inte stoppa cyklisterna för vilken enorm mängd det fanns! Go London!

Dessutom var jag riktigt imponerad både av cykelparken men också deras utrustning. De gör verkligen mycket för att synas till exempel.

Wednesday, October 12, 2011

Vecka 76: 81,9 kg

Vilken bottennotering! Alltså om man räknar framgången vill säga, eller rättare sagt nedgången, viktnedgången. Det blev knepigt det här, vi gör det enkelt:

+1,9 kg!

Mycket tydligare än så kan det väl inte bli. Londonresan var bra, riktigt otroligt bra till och med men vi får se hur många veckor den kommer att spöka.

En av höjdpunkterna med resan var när jag tog fram den medpackade reflexvästen och begav mig ut på "fel" sida av gatan i Londonmörkret. Vilken kick man fick! Och tack Martin för riktigt trevligt resesällskap!

Monday, October 3, 2011

Vecka 75: 80,0 kg

Likt katten vår ligger jag och jäser. Rör knappt en fena förutom jobbpendlingen. Blev nästan förvånad hur lite jag hade gått upp... Och nu känns det samtidigt som att det är sååå nära tills jag ska till London så det är lika bra att vänta tills efter London med att hitta de goda motions- och matvanorna. Hmm...

Cykeldatorn visade -1,5°C när jag cyklade till jobbet imorse så då jag kom hem åkte dubbdäcket på där fram. Bakdäcket väntar jag med tills "nu ÄR det halt"-stadiet istället för bara "nu KAN det vara halt" som passerades imorse.

Börjar längta till långcykling igen men det blir nog först om några veckor. Synd att jag inte har mer tid i London, annars hade en Century i Londons innerstad inte varit helt fel!