Century #12 (161 km)

På självständighets- dagen fick jag ett spännande e-post. Till helgen fanns det möjlighet att få centurysällskap! Vi smidde lite planer över e-post och på söndag 11 december var det dags. Nu skulle den tolfte och sista centuryn avklaras!

Hårdingen Joakim tyckte det var fina fisken att låna Mias hybridcykel även fastän den helt klart är för liten. Vi justerade sadeln 5 cm uppåt och nästan lika mycket bakåt, det fick duga. Dagen innan hade jag satt mitt bakdubbdäck fram på Mias cykel så vi körde båda dubbat fram och det skulle visa sig vara nödvändigt.

Vädret var egentligen riktigt bra med tanke på hur det varit både före och efter. Någon enstaka minusgrad och ytterst lite vind.

Rutten planerade jag redan kvällen innan och höll den av någon anledning småhemlig för Joakim. Han trampade glatt på i alla fall!

Jag är tyvärr mer än två veckor sen med att skriva detta så en del roliga detaljer kommer säkert att glömmas bort...

Nåja, från Sandsund tog vi sikte på Bennäs och cyklade via Katternö till Kållby. I Katternö hade det hänt stora saker sedan i somras och vi var på väg att fixa till oss en liten omväg. Humöret var på topp och det kändes som det skulle bli en riktig höjdarrunda!

I Esse tog vi en liten fikapaus längs med vägen. En sak som jag märkt är att jag äter BETYDLIGT mindre på långrundorna nu än tidigare. Med tolv centuryn det här året så börjar jag ha åtminstone lite koll på hur mycket energi som behöver tillföras. Relativt långt klarar man sig på sportdryck och riktiga matpauser.

I sportdrycksväg brukar jag oftast använda Dexal Heavy trots att den är galet dyr... En flaska (600 gram) räcker till tre liter dryck, alltså fyra cykelflaskor, och då kostar den över 10 euro! Så cirka 2,50 euro för en flaska. Nåja, det sätter väl i och för sig vilken fjortis som helst på energidryck en vanlig lunchrast.

Men givetvis småäter jag lite också, men betydligt mindre än tidigare då jag bunkrade upp med allt möjligt.

Kilometrarna rullade på bra mellan Esse och Lappfors men där svängde vi av mot Terjärv via Kisksjön och Hästbacka. Det här var en ganska liten väg men väldigt vacker. Förhållandevis kuperad terräng gjorde cyklingen intressant.

I början av texten nämnde jag dubbdäcken och det var bland annat här det kändes skönt att ha dem på. Dubbdäck bak skulle i och för sig inte ha varit helt fel för ibland var det lite småknepigt att ta sig upp för de brantaste backarna. Så pass halt var det trots allt.

På min cykel är det långt mellan däck och stänkskärm men Joakim hade helt klart problem med att det samlades mer och mer snö i bakhjulet. Tack och lov inte mer än att det fortfarande fungerande någorlunda att cykla.

Här konstaterade jag också att jag måste ta och cykla den här sträckan på sommaren. Jag tror dem är en riktig höjdare! Tyvärr är det grusväg så det får bli med något annat än racern. Cykling är ett så otroligt bra sätt att upptäcka närregionen med! Och liiiite längre bort ibland...

Här passade vi också på att smaska i oss varsin smörgås för det var relativt långt till lunchpausstället, som fortfarande var hemligt för Joakim.

Förutom baknavet som skar i mars så har mina cyklar inte råkat ut för några mekaniska problem under dessa tolv långrundor. Det vågade man ju i och för sig knappt prata om under denna runda för då hade det ju riktigt säkert hänt något. Att jag glömt pumpen hemma hade ju inte gjort saken bättre.

I och med att mörkret var på väg fick vi inspiration att ta en "gruppbild". Glada i hågen var vi. Humöret hölls på topp även fast att en passerande bilist tyckte han skulle tuta åt oss när han körde förbi mitt i fotograferandet trots att det fanns massivs med rum.

Terjärv passerades och vi var inne på samma väg som i somras när Andreas, Malin, Katarina, Jenny och jag cyklade 163 km. Vi cyklade förbi en grill som såg farligt lockande ut men jag hade siktet inställt på Kaustby och dess relativt goda utbud av matställen.

Och mat blev det! Riktigt god sådan. Vi åt sist och slutligen på Teboil och det visade sig vara ett lyckat val. Först riktigt schysst sallad och sen MYCKET mat. Perfekt för två hungriga cyklister.

Passade på att byta batterier i laddaren till cykeldatorn och fylla lite flaskor. Sen var det bara att ta sikte på nästa stopp som skulle bli Kokkola, och dit var det en bra bit...

Vi cyklade genom Kaustby, förbi Haitekki-talo (fnissa här) och sedan längs den långa slingrande vägen förbi Seljes och den var en hal historia på sina ställen.

Mörkt var det och kameran användes minimalt så hux flux var vi framme i Kokkola. Som sig bör blev det ett matstopp vid McD. Men för ovanlighetens skull köpte vi en stor portion Nuggets. Det ingick tre stycken dipp och det visade sig vara en riktig höjdare! Mer Nuggets på långrundorna! Innan Kokkola hade jag fantiserat och pratat om milkshake men väl inne på McD blev det varm choklad istället. Ett gott bra val!

Vid det här laget började jag känna att jag var på slutrakan av min utmaning! En liten futtig Kokkola-Sandsund-sträcka var allt som var kvar.

Byta batterier, fylla på dricka, upp på cyklarna, trampa trampa, slutrakan kvar. Men lite trögt gick det allt... Det låg lite snö på cykelvägarna och det märktes absolut, vi hade ju trots allt 120+ km i benen. Detta "tvingade" efter ett tag ut oss på vägen för skillanden var enorm! Det kändes ju som det rullade på av sig själv. Så 2/2 gånger då jag cyklat sträckan Kokkola-Sandsund vintertid har jag nobbat cykelvägen till stora delar. Värt att säga är att det var söndagkväll (ytterst lite trafik). Vi hade båda reflexvästaktiga kläder. Dessutom hade vi båda inte en utan TVÅ röda baklampor som blinkade på var. Vi syntes nog på en kilometers avstånd...

Joakims bakhjul började se ut som något ur en skräckfilm men det rullade bättre än vad det ser ut att göra på bilden.

Sen var det bara slutspurten kvar. Ett tag såg det ut som vi skulle komma oss hem innan 21 som jag hade lite som mål men sen släppte vi det. Varför köra oss helt slut bara för det?

Det är riktigt kul att cykla långrundor men det är onekligen väldigt skönt att komma hem också! Dessutom visste jag att det väntade tårta hemma i kylskåpet som Joakim hade tagit med dagen till ära. Det är ju inte varje dag man avslutar ett sådant här projekt! I och för sig var det väl rester från ett kalas dagen innan men tårta blev det hur som helst!

Tack Joakim för att du hade möjlighet att komma med den här gången. 11 h 06 min tog det och det var betydligt trevligare med sällskap är jag helt säker på! Det var en tuff runda.

Nästa långrunda misstänker jag att blir först när asfalten tittar fram igen. Det gör den ju i och för sig nu också men jag vill ha riktigt racerväder nästa gång.

Nästa blogginlägg blir en summering av året!