Så var det då äntligen dags att sparka igång årets stora utmaning: 2011 Century-A-Month! Det innebär alltså att jag ska cykla en runda varje månad på minst 160 km (Century = 100 miles = 160 km).
Det här är något som kommer att vara betydligt enklare på sommaren, både gällande väder och cykelval men då kan man ju passa på att cykla lite längre istället.
Denna gång började rundan i Sandsund och jag passade på att posera framför kameran innan jag rullade iväg. Det kommer säkert att bli tradition gissar jag.
Jag ville få med mig ganska mycket extrakläder så jag tog med en av mina Ortlieb cykelväskor som jag hakade fast på pakethållaren. Där fanns bland annat två ombyten för överkroppen samt termos med varmvatten. I styrväskan fanns först och främst mat, till och med rätt mycket sådan i och med att butikerna skulle vara stängda på grund av trettondagen men även kamera, extrabatterier till pannlampan, verktyg osv...
Med hela en dags marginal hann min Camelbak Zoid anlända på posten och oj vilken nytta jag hade av den! Jag drack i slutändan nästan 4 liter varm sportdryck (fyllde den vid 100 km). Dryck i vanlig cykelflaska på ramen hade frusit till is inom en timme. Den syns inte på bilden men är en liten slimmad väska som jag har under reflexvästen.
Från Sandsund styrde jag den dubbdäcksbestyckade Surlyn mot Bennäs och fick redan nu pröva på den obarmhärtiga motvinden som gjorde cyklingen riktigt tung. Det var -10 grader vilket var smått otroligt med tanke på att det var -27 grader dagen innan. Från Bennäs höll jag mig till småvägar fram till Kållby och ut till Ytteresse.
Nu blev motvinden riktigt eländig. Långa öppna sträckor utan vindskydd men det var bara att trampa vidare... Vid Jöusen svängde jag norrut mot Kokkola genom skogen. Nu var det medvind men det hade jag inte så mycket nytta av där bland träden. På denna sträcka frös slangen till min CamelBak. Det gäller att komma ihåg att dricka tillräckligt ofta och gärna blåsa slangen torr efter man druckit. Det finns en speciell ficka man kan pilla in munstycket och slangen i men det är inget man gör när man cyklar.
Nu var det inte större fara att slangen frös för småningom hade jag avverkat 60 km och var framme vid McDonalds i Kokkola. Jag köpte ordentligt med mat som jag åt med dålig aptit. Fram tills nu hade jag lyckats knapra på snacks ganska duktigt men det blev svårare efterhand. Det är viktigt att få i sig kolhydrater (och proteiner) med jämna mellanrum när passen blir så här långa.
Efter Kokkola svängde jag hemåt via Larsmo för 40 km cykelbana lät riktigt bra i teorin men cykelbanan visade sig vara riktigt tungtrampad på grund av snö så långa sträckor cyklade jag på landsvägen. Lyckligtvis var det lite trafik. Vid det här laget började jag bli lite trött i benen och kilometrarna gick lite trögare men nu såg jag fram emot en ordentlig paus hemma i Sandsund med mera mat och klädbyte. Jag tog en liten omväg så att jag skulle komma upp i 100 km, tyckte det kändes bra så.
Vid 19-tiden startade jag igen och tog sikte på mitt mål: Stennabba. Men dit är det bara 33 km och jag hade 60 km kvar så jag tog lite omvägar via Norrsidan och Nybränn dels för att få några extra kilometrar men också för att söka skydd från motvinden men det hjälpte föga, ibland var jag nere i 12 km/h. Det var förstås kolmörkt vid det här laget men det var egentligen bara mysigt. Min pannlampa som jag hade satt fast på hjälmen dagen till ära fungera felfritt och bakåt hade jag två olika rödljus och så reflexväst förstås. Det var nog väldigt lätt att se mig på vägen.
En väldigt trevlig "vän" på vägen var den nya cykeldatorn. Den har som sagt också möjlighet till navigering och det använde jag flitigt på de obekanta sträckorna som jag cyklade längs. Annan information som jag höll reda på var: puls, kadens, distans, hastighet, tidtagning, klocka m.m. Speciellt pulsen är viktig att hålla tillräckligt låg så att man inte kommer in i den anaeroba zonen, alltså då mjölksyra börjar produceras. Jag har inte riktigt tagit reda på när det händer för mig men jag försöker hålla mig under 170 i puls i uppförsbackarna. Kadensen försöker jag hålla på ungfär 90 varv/min.
Då jag cyklade förbi Stennabba skulle jag gärna ha varit klar men mätaren visade bara 135 km så jag var illa tvungen att skrapa ihop 25 km till. Vid det här laget hade det börjat snöa ganska rejält. Kolmörkret och snöfallet gjorde att jag såg bara några meter framför mig men det gjorde inte speciellt mycket, jag visste ju precis var jag var i alla fall. Efter 12,5 km svängde jag om och nu hade jag äntligen rejäl medvind!
Några minuter efter 23 svängde jag in vid Stennabba och var rejält trött. Jag räknar med att det var ungefär lika kämpigt som 320 kilometers loppet jag gjorde med landsvägscykeln i somras trots att det nu var bara halva distansen. Cykeln, dubbdäcken, kylan, underlaget och motvinden gjorde att det blev ungefär dubbelt så tungt som att cykla racer på sommaren. Jag längtar till sommaren!
Det finns jättemycket mera att berätta men jag börjar så här. Jag ska ju ha något kvar till februari också. Faktum är att jag ser väldigt mycket fram emot nästa runda redan nu!
I samband med att jag skulle föra storkillen till parken kom jag på att det borde vara möjligt att få ihop 17 km innan det var dags att hämta honom därifrån igen. På det sättet skulle jag komma upp i halvmarathondistans innan vi var hemma igen. Det lyckades nästan så vi fick ta några små omvägar på hemvägen men det var inte mycket.
