Jag har en bok som heter "The Complete Book of Long-Distance Cycling" (köp den på Amazon vettja, det gjorde jag, billig är den) som jag varmt kan rekommendera. Jag ska citera ett intressant ställe i boken, jag sätter till lite kommentarer inom parentes:- Ride this far (300 km) and then 62 more miles (100 km)? How is it possible? Ed asked the brevet vet.
- Don't worry, the rider replied. After 200 miles (320 km), nothing changes.
Well that's a slight exaggeration, but it's essentially true. After around 10 to 12 hours of riding, you seem to be in equilibrium. Then, if you keep eating, drinking, streching, and using all the other tips we've given to maintain energy and comfort, very little does change as the miles go on and on. Otherwise, how would it be possible to ride events that take you far beyond a double century (32o km)? If fatigue were to ascend in a straight line, and energy were to decline at a similar rate, you'd reach the point where you couldn't take another pedal stroke. Do things right, however, and you can ride practically forever. A great example is Scott Dickson, who has finished PBP (Paris-Brest-Paris) six times by riding the entire 1200 kilometers straight through. No sleep, and no more than 5 minutes off the bike at any stop during 44 hours.
No sleep? Ah, yes-here's the key difference in events that...
Spännande va? Och jag har boken så jag kan läsa vidare... ;)
Du får låna den åt mig sen. För det är ju det jag säger, man kan väl cykla hur långt som helst, det tar bara lite tid.
ReplyDeleteHaha... Det fattade jag också då jag började monitorera min puls. Hittar man en bra marschfart så är timme sex likadann som timme ett. -Och då handlar det ju mest om att tillföra energi (och motivation) i rätt takt, för att "kunna" fortsätta.
ReplyDelete-Jag bortser här dock från "dygnsrytmen" (med sovande/liggande vila) och de psykiska faktorerna... men med rätt förberedelser/träning kan man nog pressa de paramterarna ganska långt...
Malin: Jepp, säg till bara sen när du vill låna den.
ReplyDeleteJoakim: Du har så rätt! Men sen är det hyfsat viktigt att hålla sig på tillräckligt låg puls och det är ju väldigt individuellt. Jag har kommit fram till att jag borde hålla mig under 170 på långturerna. 165 verkar vara en ganska magisk marschpuls för mig. 80-85 % av maxpuls blir det ungefär.
199 blev min maxpuls då jag pressade lite extra igår på "vår runda", alltså via Bennäs och Sandåsen. Snitthastigheten landade på 32,8 km/h. Men på något spinningpass har jag haft 204 vill jag minnas. 200 brukar jag räkna med.