Saturday, February 26, 2011

Century #2 - 163 km

Prognoserna hade lovat ganska kalla förhållanden under årets andra långrunda men från morgonen var det faktiskt ännu kallare än jag befarade. Som jag skrev i mitt förra inlägg så var temperaturen runt -30°C under de första timmarna (startade vid 6-tiden) och någonstans där går nog gränsen för vad som är okej med den mängd kläder jag hade. Slalomglasögon har jag sett att några bloggare använder i dylika förhållanden och det hade inte varit helt fel. På den första bilden kan man se hur det såg ut några kilometer före Jeppo och sen efter att jag varit några minuter inne i värmen och handlat/ätit lite. Helt klart gladare humör på den högra bilden.

Men det var här det blev lite komiskt. Efter att ha tinat upp inomhus så cyklade jag vidare i en iskall motvind och nästan direkt fick jag otroligt kallt om pannan. “Det här kommer ju inte att funka”-kallt. Kände lite på mössan och märkte att den höll på att frysa fast i pannan, eller kanske ögonbrynen. Den hade väl blivit svettig och nu frös den till is. Då jag drog lite i den så fastnade den i uttöjt läge och då blev det skönt om pannan igen, lustigt…

Efter Jeppo tog jag sikte på Voltti genom att följa småvägarna längs med ån. Något jag gjorde redan från Nykarleby i och för sig. Det var ett riktigt bra val för man möttes av vackra vinterlandskap överallt och det var bra för motivationen. Det var trots allt väldigt långt kvar ännu! Jag tycker skogsvägen på bilden var så mysig, inget för en cykel dock! Jag valde vägen till höger…

Väl framme i Voltti höll jag mig fortfarande till småvägar fram till Alahärmä där jag hittade det här huset som hade rejält med snö framför dörren. Temperaturen hade stigit ordentligt vid det här laget så nu var det riktigt behagligt och kilometrarna rullade på rätt bra. Då jag kom in till Alahärmä hade jag cyklat 60 km vilket betydde att jag inte längre hade en tresiffrig sträcka kvar till 160 km, detta började kännas genomförbart!

Egentligen hade jag inte tänkt äta redan nu men jag såg en riktigt passlig pizzeria som fick lite pengar av mig. I gengäld fick jag en stor pizza (lämnade faktiskt en liten bit) och en Cola. Samtidigt fick skor, mössa, vantar och jacka torkade på värmeelementet, det mesta var vått på ett eller annat sätt. Passade också på att byta batteri i den externa laddaren till cykeldatorn. Det verkar vara riktigt knepigt att hålla igång en Garmin Edge 800 under långa perioder när det blir riktigt kallt. Fick ha den i fickan stora delar av rundan för att den inte skulle klaga på “Low Bat”.

Som alltid då jag cyklar förbi PowerPark så blev det ett foto. Det är väl i och för sig bara andra gången (eller kanske tredje) men den här gången lockade det inte alls att svänga in dit… Något som lockar varje gång jag kör förbi för jag har faktiskt inte varit in till själva nöjesparken ännu. Snudd på skandal! Nå kanske det blir av i sommar?

Om jag inte har helt fel så är det här Finlands längsta kurva? Mellan Ala- och Ylihärmä? Är det någon som kan bekräfta det? Det blåste motvind men lyckligvis en nästan obefintlig sådan. Gissar att det här kan vara en riktigt trist sträcka om man har en så där lagom dos otur.

Jag hade på förhand spelat in P3 till MP3-spelaren så hela dagen hörde jag på P3. Jag brukar egentligen aldrig lyssna på musik när jag cyklar men under min förra Century så saknade jag verkligen MP3-spelaren så det misstaget ville jag inte göra igen. Och med en lämplig nivå så hörde man bra trafiken som kom bakifrån på förhand.

Vid det här laget började jag vara rätt trött i benen och med kanske fem kilometers mellanrum var jag tvungen att gå en liten stund istället för att cykla. Det här sänkte givetvis medelhastigheten rejält. Jag var samtidigt inne i ruttens backigaste område.

Precis som det brukar vara så tappade jag lusten att äta något mer och mer vartefter timmarna gick. Jag fick riktigt tvinga i mig någonting mellan varven. Torkade aprikoser är en riktig höjdare som nästan alltid slinker ner. Jag slarvade med ätandet lite för länge en bit före Lappajärvisjön och då “bonkade” jag rejält. Det är lustigt hur plötsligt det kan komma, nästan på en sekund kan energin ta slut. Då tog jag mig i kragen och åt både det ena och det andra, drack rejält med sportdryck och åt dessutom lite druvsockertabletter och några minuter senare var jag i skick igen.

Att komma över krönet och plötsligt se Lappajärvisjön var en milstolpe vill ja lova! Det kändes som att slutrakan började nu! Nere vid en rastplats tog jag en lite längre paus och passade på att fylla på min CamelBak med varmvatten från en termos och hällde i en filmburk sportdryckspulver. Ja ni som är unga och läser det här vet ju i och för sig inte vad en filmburk är… Senaste gång så frös slangen till min CamelBak vid ett tillfälle men det var inte ens nära att hända den här gången för jag stannade varje gång jag drack så att jag kunde sätta tillbaka slangen i sin ficka på axelremmen samt stänga dragkedjan.

Jag letade också reda på en smörgås som legat och väntat men den var mer eller mindre en isbit och inte speciellt god alls…

Tyvärr började solen gå ner för det här äventyret höll på att ta ungefär tre timmar längre än jag hade räknat med. Jag vet inte riktigt varför det tog så länge men kylan var ju förstås en av orsakerna. Dessutom kände jag mig inte riktigt i toppform på förhand så jag gissade att det skulle bli tufft. Däremot blev det helt klart tuffare än jag trodde. Jag tvivlade aldrig på att jag skulle klara det men samtidigt visste jag att det inte skulle vara med någon stor marginal.

På förhand hade jag planerat in en 180 km lång runda men dagen innan då jag gjorde själva rutten till cykeldatorn så kortade jag av den till 163 km och tänkte att om jag känner mig pigg då jag kommer till Lappajärvisjön så tar jag den längre vägen till Stennabba. Det var verkligen inte aktuellt…

Det bästa med att ge sig iväg på något riktigt långt är helt klart den sista kilometern. Så även denna gång! Solen hade gått ner, det hade blivit kallt igen, pannlampan lyste svagt men jag ville ändå inte pilla med ett kallt batteribyte och vägen var riktigt dålig och det hoppade och skakade rejält men jag hade mindre än 1 km kvar!

Dagen efter skulle jag märka att de hoppiga vägarna på slutet gjorde att pannlampan och kameran dansade salsa med varandra i styrväskan. Gissningsvis tusentals små smällar på plasten framför displayen på kompaktkameran hade skapat ett 1x2 cm stort område som man inte ens kan se igenom. Nåja, olyckor händer, jag ska försöka komma över ett nytt bakstycke på något sätt och då blir kameran som ny igen.

163 kilometer blev det den här gången och jag var ute nästan 14 timmar! Medelhastigheten då jag cyklade var 14,8 km/h vilket kan jämföras med förra gången då den var 15,8 km/h så ingen större skillnad egentligen, däremot hade jag brutal motvind långa sträckor den gången så jag var nog inte lika bra på hugget den här gången. Nästa gång vill jag ha lite varmare väder!

Det har nu gått fem dagar sedan cyklingen och jag börjar väl småningom känna mig någorlunda normal igen men än är både musklerna i benen och knäna lite sjuka. Tror inte jag gör några stordåd träningsmässigt förrän mot slutet av veckan.

Däremot börjar jag vara riktigt motiverad inför Century #3! Det ska bli kul att planera in en ny rutt och se vad den rundan bjuder på för äventyr!

6 comments:

  1. Pax för att komma med på någon sommar-century. Fatta vad kul det skulle vara med sällskap :) Du är galet målmedveten. Starkt jobbat! Antagligen roligare att skriva om turen... än att trampa den.

    ReplyDelete
  2. Ojojoj, vilken färd det blev! Bra jobbat! De flesta andra skulle nog säkert ha vänt om efter att mössan frös fast.

    ReplyDelete
  3. Joakim: Jodå du har en självskriven plats! Det skulle verkligen vara kul med trevligt sällskap! ;) Men jag tycker nästan det var trevligare att trampa än att skriva, åtminstone nu i efterhand... Du vill inte haka på Jakobstad - Ryska gränsen? Just över 400 km.

    Katarina: Jo kul var det! :)

    ReplyDelete
  4. Jag kan inte annat än hålla med Jokim och Katarina, imponerande!

    ReplyDelete
  5. Mattus: Jeppis-Ryska gränsen, i augusti typ v 33/34 låter som en kul idé. Tar du tält, mat och all packning?

    ReplyDelete
  6. Verkligen bra jobbat! En frusen smörgås och en mössa fast frusen i pannan låter inte alls trevligt. Min vasaloppspinning låter som ingening nu! :) Men kul ska det bli. Jenny

    ReplyDelete